DG, DF: Nutidshistoria.

(Utkast)

NUTIDSHISTORIA

Innehållsförteckning:
Kapitel 1: Hur Sveriges Storhetstid Återskapades
Kapitel 2: Hur Sveriges Demokrati Sköts och Försvaras
Kapitel 3: Kyrkans Naturliga Roll
Kapitel 4: Svenssons Liv
Kapitel 5: Fiender och Hot mot Demokratin

Kapitel 1: Hur Sveriges Storhetstid Återskapades
Att känna sin historia är en garant för att dåtidens misstag inte ska upprepas men också ett sätt för oss att lära av forntida storheter och vilja upprepa dessa. När vi ser tillbaka på hur den Svenska Folkstammen strävat och vunnit genom historien kan det inte annat än vara vår plikt att återskapa den tid som en gång flytt samt sträva, gemensamt, mot den lysande framtid vi har blivit lovade.

- Det Gyllene Förflutna
"Då ärat ditt namn flög över Jorden" är väl en textrad som vi alla minns? Det fanns en tid då vi Svenskar var en grupp att lita på. Vår kontroll över Östersjön, våra resor hela vägen ner till det Heliga Landet och vårt Försvar av Martin Luthers teser är alla historieåtergångar som vi kan se måla upp en bild av Sveriges styrka.
Svenskar stämmar från en folkstam av ytterst härdigt folk som vandrade dit få vågade, som färdades till den mest inhospitabla marken och fick även den att ge upp sina skatter till mänskligheten.
Sedan kom vikingarna, som med handel och vällustig strid errövrade allt från dom slaviska stammarna till angliska områden till fördel för moderjorden där hemma. Deras erövringar och färdtåg kan spåras inte bara i dom skatter som man var tid som annan gräver upp här hemma i myllan utan också på dom länder man då passerade. Deras kulturer har getts så mycket av våra anfädrar och den Svenska Folkstammens kulturella storhet kan spåras genom Europa.

- En Mörk Tid
Det första världskriget, rasade plötsligt utanför våra trygga gränser. Vi som tog det nyktra beslutet att hålla oss utanför en sådan här internationalistisk storkonflikt fick se den angliska kyrkans påhopp på olika utomlands liggande dignitärer och institutioner och ett invasionskrig av enorma mått som fick hundratusentals unga män att sätta livet till. Sverige såg sig nödstadgad av humanitära skäl att skicka hjälp till dom av våra syskon i Europa som hamnat i sorg och ruin i krigets kölvatten. Samtidigt växte kraven på en stabil nationell säkerhet när mängde spioner följde den stora flyktingströmmen in innanför våra gränser och likt alla neutrala länder blev vi en kittel av bubblande utomnationell aktivitet. När kriget stillade sig hade vi hunnit sätta upp NIS (Nationell Institution för Svensk Säkerhet) som sedemera utvecklades till det tidiga MUST, den militära underättelsetjänsten.

det andra världskriget, freden i Hamburg,

- "Du är och förblir vad du var"
Det är här vi är nu, dom tekniska framgångarna vår nation har skapat, den stabilitet och ekonomiska storhet vi har tillskansat oss i en turbulent tid betalar nu av sig och vi kan se på ett land i trygghet som utvecklas och frodas under kunskapen att Statens arbete är att hålla Sverige och dess medborgare säkert och då finns det behov av en betryggande faktor.

Kapitel 2: Hur Sveriges Demokrati Sköts och Försvaras
Ett land, en demokrati är som en familj. För att alla ska kunna bemötas med respekt och den tillgivenhet dom förtjänar krävs det en stark ledare och regler som berör alla och Sverige är itne annorlunda. Här har vi sedan Skiftet ansträngt oss att hitta den tredje vägens politik mellan förtrycket och anarkin, demokratins vågskålar är svårbalanserade men om man får tro gemene man på gatan har man lyckats väl.
"Ja annat är det ju i England tillexempel där man itne ens kan gå trygg eller får säga sina mening" (Olof, 56, bruksmaskinist)
"I Vichyfrankrike tillåts inte kvinnor ens välja att vara hemmafruar utan ses som ett misslyckande om dom gör det och det tycker jag är förnedrande mot familjen" (Rut, 29, Hemmafru)

- Hur ett beslut går till
När ett beslut ska tas i den Svenska Ståndsriksdagen förs det först ut på remiss och sätts under luppen av Konstitutionsutskottet som sammanför det med gängse tolkning av dom Svenska Grundlagarna. Om dessa sägs vara i samklang förs det sedan ut till dom olika riksdagspartiernas arbetsgrupper som ska över hur deras respektive partier ska ställa sig till frågan.
Därefter sätts det till debatt i Folkriksdagen som sedan beslutar medelst röstning, och Riddarhuset som beslutar genom debatt.
Slutligen först det till Ståndsriksdagen som tar dom två i beaktning och placerar sina Röster i frågan. Så tillvida att inte Hans Majestät Konungen skulle lägga sitt veto är nu saken utförd.
Det som vi ska komma ihåg är att genom vår demokratiska plikt och styrka så är det våra företrädare i Folkriksdagen som bär fram vår åsikt, inte bara i exempel som dessa utan också när man ska rösta om Sverigepartiets representanter i Ståndsriksdagen och i Utskott. Dom är också aktiva i det kommunala livet och handhåller och förvaltar beslut tagna ovanifrån men med hela Svenska folkets röst och styrka i ryggen.

- Poliskåren och Militären
- MUST viktiga Uppdrag
- Våra Ledare
- Våra Företag

Kapitel 3: Kyrkans Naturliga Roll
- Vikten av God Moral
- Jesu liv, Svensons Liv
- Den Svenska Kyrkans Teser
- Den Svenska Kyrkans Ledarskap

Kapitel 4: Svenssons Liv
- Gryning
- Arbetsfröjd
- Äta bör man...
- Hemåt!
- Familjehärd
- Vila efter Strävan
- Ännu en lycklig dag

Kapitel 5: Fiender och Hot mot Demokratin Man skulle kunna tro att alla uppskattade frihet och demokrati, men överraskande nog finns det flera som av olika anledningar ogillar dessa rättigheter som deras fädernegeneration slogs och dog för. Vissa av dessa är chockerande, vissa harmlösa och vissa är direkt farliga. Att dessa fiender är en liten minoritet som förstör för alla andra kan verka lugnande, men vi bör vara på vår vakt så att denna minoritet inte kommer till makten genom deras favoritmetod, våldet. Vi måste slå vakt om våra friheter, rättigheter och demokrati.

- Radikaler
Det som särskiljer radikalen från sina mer aggressiva släktsvänner är att dess ovilja och hat gentemot demokratin inte än blommat ut. Radikalen är ofta relativt harmlös i sin strävan och har ofta någon specifik agenda som denne vill arbeta för. Till skillnad från dom andra använder denne ofta Demokratins Spelregler för att uppnå sina mål och ser sig så som en av demokratins förtrogna även om gemene man kan se hur deras olika agendor i sig kan skada Demokratin.
Som demokrater bör vi vara noggranna att låta dessa radikaler, med sina vilda krav, existera då demokratin i sig kräva vissa oroliga element. Det är ett pris vi får betala för vår frihet. Men vi bör också se över deras åsikter och hålla ett vakande öga åt deras håll då deras olika krav kan plötsligt ändras från välmenande till aggressiva under en natt.
Vad det är som gör en radikal är ännu inte fastslaget. Enligt Johannes Eliassen, professor i sociopsykologi vid Uppsala Universitet så finns det "föraningar om att dessa människor vid sina ungdomsår lidit ett moralisk nederlag i form av frånvarande förlädrar, sexuell förvirring eller nån form av trauma" vilket skulle skapa ett behov av rebelliskhet och missriktad ilska mot olika auktoritetsfigurer.
En paradox som åfta är återkommande bland radikaler är mängden som vi kan se komma från välbärgade hem. Ofta handlar det då om en ungdomens naivitet när deras ofta vansinniga och verklighetsfrånvända krav skriks ut till kreti och pleti och vi kan trösta oss med att dessa vanligen växer ifrån sina ungdomliga fantasier och faktiskt kan växa upp till välmenande och, desto mer relevant, välmående, vuxna i sinom tid. Men kvar återstår hotet.
"Föräldrar, vaka över era små" var titeln på Biskop Sune Aurelius predikan i April 1952 som anförde och bad vuxna att se över deras ungdomars radikala krav och barnsliga önskemål så att dessa inte blommar ut i något farligare. För om vi väl accepterar deras förslag om allt från Vegetarianism, Sexuell Amoralism och Välgörenhetsfixeringar så vad kan dom komma med härnäst? Risken finns att dessa unga faller till den Röde efter ett tag, därav vikten hos föräldrar, vänner och auktoritetsfigurer att, på ett kärleksfullt sätt, slita dom ur sina villfarelser till fördel för en mer människovänlig politisk ådra och demokratisk frihet.

- Bolsjevismen
- Judisk Påverkan
- Musselmansk Agitation